Dokumentets syfte

Syftet med detta dokument är att specificera vilka krav i Kvalitetsstandarder & Krav som klassificeras som lagliga enligt nedanstående definition.

Alla krav som krävs att följa för att få säkra produkter som minimerar risken för personskador som kräver hjälp från medicinsk personal klassas som lagliga. Detta eftersom de faller under allmänt produktsäkerhetslagen. Skadans omfattning och sannolikheten för att skadan inträffar behöver utvärderas.

Ett krav anses vara lagligt när konsekvenserna av att kravet inte uppfylls kan resultera i en personskada som kräver assistans av sjukvårdspersonal baserat på förutsebar användning och/eller missbruk. Fall av sakskador omfattas endast av denna definition när de har en rimligen förutsebar risk att leda till personskador som kräver assistans av medicinsk personal.

 

Cykelhjälmar

EN1078 är den europeiska standarden för hjälmar som reglerar standarder för tramp cyklisters hjälmar och skateboard användares hjälmar. Denna standard är identisk med den brittiska standarden BS EN 1078 som också formulerades 1997. Att uppfylla EN 1078-standarden innebär att en hjälmtillverkare har uppfyllt kraven i det europeiska direktivet om personlig skyddsutrustning (PPE; 89/686/EEC).

 

EN1080 är en certifierad standard för hjälmar för yngre barn. Standarden utarbetades på grund av det ökade antalet dödsolyckor som inträffade på lekplatsen när barn lekte med lekredskap eller försökte klättra i träd. Som ett resultat skapades EN1080-standarden. En hjälm kan inte uppfylla både EN1078 och EN1080, den kan bara uppfylla en av de två.

 

Solglasögon   

I Europa anses solglasögon vara personlig skyddsutrustning (PPE) och är därför föremål för kraven i den europeiska förordningen för personlig skyddsutrustning. Denna förordning placerar personlig skyddsutrustning i en av tre kategorier, beroende på vilken typ av fara som de är avsedda att skydda mot.

 

Solglasögon är listade som "Kategori I" (den lägsta kategorin PPE). De kan vara självcertifierade och CE-märkta av tillverkaren efter jämförelse av lämplig teknisk dokumentation och bekräftelse på att produktens prestanda (både fysisk och optisk) är tillfredsställande. Tillsyns- och tullmyndigheter i europeiska medlemsstater kan kräva denna information.

 

En standard har tagits fram för solglasögon och solbländningsfilter. EN ISO 12312-1:2013+A1:2015 specificerar prestandaegenskaper för produkter avsedda för allmänna sociala och hushållsändamål, inklusive bilkörning. ISO 12312 beskriver metoder för att utvärdera den allmänna säkerheten, optiska egenskaperna och strukturella egenskaperna hos afokala (plano) solglasögon och clip-ons och solbländningsfilter. Dessa inkluderar krav på filter och kompletta solglasögon och information som ska tillhandahållas av tillverkaren. Hänvisning görs till andra glasögon standarder (som EN 166:2001 och EN 167:2001). Dessa täcker aspekter av fysisk testning såsom robusthet och optiska tester avsedda att kontrollera ljustransmission och distorsion egenskaper. Ramar gjorda av nickel krävs för att uppfylla EN 16128:2015 – testmetoden för frigöring av nickel från produkter i direkt och långvarig hudkontakt.

 

Det finns fem filterkategorier för solglasögon. Kategori 0 gäller fotokroma linser i blekt tillstånd (klart skick), med högre kategorier som täcker filter med större ljusdämpning (reduktion). Fotokroma linser kategoriseras som både 0 och en högre kategori, beroende på deras ljusgenomsläpplighet egenskaper (ljus) i mörkt tillstånd. Solglasögon lämpliga för bilkörning måste överensstämma med kategori 0, 1, 2 eller 3 för att tillåta tillräckligt med synligt ljus att passera och inte negativt påverka igenkänningen av trafiksignaler. Förutom att utvärdera ljus genomsläppligheten utförs även tester för att utvärdera linsens förmåga att filtrera bort infrarött och UV-ljus.

 

Skyddsglasögon

Skyddsglasögon är testade för att uppfylla en specifik uppsättning standarder och är märkta efter dess skyddande förmåga. Även om det finns många standarder för skyddsglasögon beroende på dess syfte, måste alla glasögon avsedda för användning på arbetsplatsen uppfylla EN 166:2001.

 

EN166

EN 166:2001 är den europeiska standarden som täcker kraven för skyddsglasögon. Det är nära kopplat till EN 167:2001 och EN 168:2001 som specificerar de optiska och icke-optiska test metoderna.

EN 166 specificerar minimikraven för en rad prestandatester. Denna standard innehåller en uppsättning krav som kallas "grundkrav", som kan anses vara obligatoriska.

 

När behövs skyddsglasögon

Ögonskydd krävs när det kan finnas en risk för ögonen. EN 166-standarden för glasögon är inte begränsad till arbetsplatsen.

Skyddsglasögon är olika och är designade för att motverka en mängd olika risker som stänk, stötar och ljus filtrering. UV-strålar från solen är en av de största riskerna för ögonen.

För att skydda ögat från främmande föremål, såsom damm partiklar, frätande vätskor, radio kemikalier eller metallspån, bör lämpliga ögonskydd väljas och bäras där så är tillämpligt.

Glasögon är en av de vanligaste formerna av personlig skyddsutrustning och en av de mest mångsidiga. Där det finns en potentiell fara, bör ögonskydd användas även om det inte finns någon omedelbar risk. Vissa skador är omedelbara, men andra kan vara gradvisa till följd av till exempel långvarig exponering för solljus.

 

Munskydd 

Europeisk standard EN 14683:2019+AC:2019 Medicinska ansiktsmasker klassificeras som typ I och typ II enligt bakteriell filtrerings effektivitet, varvid typ II delas upp ytterligare (typ II och IIR) beroende på om masken är stänk beständig eller inte. "R" betyder stänk motstånd. Medicinska ansiktsmasker av typ I ska endast användas för patienter och andra personer för att minska risken för spridning av infektioner, särskilt i epidemi- eller pandemisituationer. Typ I-masker är inte avsedda att användas av sjukvårdspersonal i en operationssal eller i andra medicinska miljöer.

 

• Typ 1: Lågt skydd. 
• Typ 2: Måttligt skydd. 
• Typ 3: Maximalt skydd. 

Viktiga tester:

Masker testas enligt fem nyckelkriterier:

• Bakteriell filtrering effektivitet: Mäter och testar bakterierna som filtreras bort av masken (större än 3 mikron)
• Partieklfiltreringseffektivitet: Mäter och testar partiklarna som filtreras bort av masken (större än 1 mikron)
• Vätskemotstånd: Utvärderar och testar ansiktsmaskens motstånd mot penetration av cirka 2 ml syntetiskt blod med hög hastighet. Baserat på visuella bevis klarar eller underkänns masken testet.
• Andningsförmåga: Testar ansiktsmaskens motstånd mot ett kontrollerat luftflöde som drivs av masken. Lägre andningsmotstånd resultat indikerar en högre nivå av komfort för användaren.
• Brandfarlighet: Testar maskens motstånd mot brand, hur snabbt den antänds om den utsätts för brand/låga

Ju mer motstånd masken ger mot något av dessa kriterier, desto högre betyg och därmed högre skydd. Högre skyddsmasker är mer lämpade för sjukvård eller arbete med kemikalier, men kommer inte att skydda mot ångor, som kommer att behöva andningsskydd.

• Mun- och andningsskydd ska vara CE-märkta
• Personlig skyddsutrustning kategori III ska vara CE-märkt med det anmälda organets fyrsiffriga ID-nummer. Andningsskydd ska t.ex. vara märkt CE0000
• Försäkran om överensstämmelse, eller en URL där den kan laddas ner eller inkluderas med produkten. DoC måste vara på svenska eller engelska
• Produkterna ska komma med en användarmanual på svenska eller engelska
• Tillverkaren ska ha försett mun- och andningsskydd med typnummer, serienummer eller annat identifieringsmärke. Om detta inte är möjligt på grund av den personliga skyddsutrustningens storlek eller karaktär ska informationen placeras på förpackningen eller i ett medföljande dokument
• Kontaktuppgifter till tillverkare och importör ska finnas på mun- och andningsskyddet alternativt på förpackningen eller i medföljande dokument
• EU-typintyg: Endast för kategori II och III.
• För att kunna sälja personlig skyddsutrustning i kategori II eller III måste tillverkaren sammanställa teknisk dokumentation för skyddet och lämna in en prototyp för EU-typkontroll till ett anmält organ. Ett anmält organ är en oberoende organisation med expertis att bistå och övervaka tillverkarnas arbete för att verifiera att de produkter som släpps ut på marknaden följer EU/EES-reglerna. Det anmälda organet granskar den tekniska dokumentationen och testar produkten, vanligtvis med hjälp av en harmoniserad standard. Om skyddet uppfyller kraven i förordningen om personlig skyddsutrustning utfärdar det anmälda organet ett EU-typintyg.

Kläder med hög synlighet

EN ISO 20471 is an international standard that imposes requirements on visible workwear for employees in high-risk areas. Using the right safety workwear is important and must be prioritized. Even if working in areas where visibility is important only takes place during a short part of the working day. EN ISO 20471 is divided into three classes, in accordance to the risk zone you work in and to how well the product is able to protect the employee. It is the visibility requirement – and thus the requirement for the area consisting of reflectors and fluorescent materials – that determines which class you need to choose. In all products, the reflecting ability of all reflectors fulfills what previously corresponded to class 2.

EN ISO 20471 är en internationell standard som ställer krav på synliga arbetskläder för anställda i högriskområden. Att använda rätt säkerhets arbetskläder är viktigt och måste prioriteras. EN ISO 20471 är indelad i tre klasser, beroende på vilken riskzon du arbetar i och hur väl produkten kan skydda. Det är synlighetskravet – och därmed kravet på ytan bestående av reflektorer och fluorescerande material – som avgör vilken klass du behöver välja. 

KLASS 1

Klass 1 synliga kläder kan användas i situationer med låg risk för kollisioner och olyckor. Klass 1 synliga kläder är inte lämpliga för arbete på allmän väg, men är lämpliga för arbete i helt eller delvis dagsljus inom ett företags lokaler. Max trafik hastighet 30 km/h.

 

KLASS 2

Klass 2 arbetskläder ger god sikt vid vägarbeten, budtjänst och skymningsarbete. Klass 2 synliga kläder är lämpliga för arbete på allmän väg med en maximal trafik hastighet på 50 km/h.

 

KLASS 3

Klass 3 synliga kläder är obligatoriskt vid arbete i mörker. Synlig i trafikhastigheter upp till 90 km/h. Denna optimala sikt minskar risken för olyckor avsevärt.

 

EN 13356 Synlighetstillbehör för icke-professionellt bruk

Denna standard avser produkter som är avsedda att bäras eller bäras av individer för att göra dem mer iögonfallande för andra trafikanter under svaga ljusnivåer. Produkterna använder endast retroreflekterande material.

Det finns 3 typer av produkter som omfattas av denna standard som är typ 1 – fritt hängande, typ 2 – avtagbar eller typ 3 – monterad. Dessa kan vara flexibla eller stela. Denna standard anger krav på fotometrisk prestanda och minimiområden för det reflekterande materialet.

 

EN 1150 Synlighetskläder för icke-professionellt bruk

Denna standard ger detaljer om kraven på kläder med hög synlighet för icke-professionellt bruk.

 

Hörselskydd

EN 352 

De första 3 delarna av EN352 täcker de grundläggande kraven för hörselskydd och definierar de passiva prestandakraven. Detta inkluderar kraven på storlek, material och konstruktion.

 

Instruktionerna för EN 352-testmetoder ingår inte i dessa 3 grundläggande delar, istället hänvisar de till en annan standard, EN 13819. EN 13819 beskriver de testmetoder som är gemensamma för alla typer av hörselskydd som omfattas av EN 352, och finns i 2 delar: 1) Fysiska testmetoder och 2) Akustiska testmetoder.

 

En annan standard som nämns i EN 352 är EN 458, som omfattar val, användning, skötsel och underhåll av hörselskydd.

 

För att uppfylla EN352-standarderna testas hörselskydd inom följande områden (beroende på produkttyp):

• Material och konstruktion
• Storlek och justerbarhet
• Kopp rotation
• Kraft för pannband
• Kuddtryck
• Motståndskraft mot skador när den tappas
• Förändring i pannbandets kraft.
• Motstånd mot läckage
• Tändbarhet
• Minsta dämpning
• Märkning
• Information från tillverkaren

EN 352-1:2002 - Hörselskydd - Hörselkåpor

Hörselkåpor som testats i enlighet med EN 352-1:2002 måste märkas med standardnummer, tillverkare och modellbeteckning. Vid behov ska det också finnas indikation för hörselkåpans orientering t.ex. "TOPP" och/eller "VÄNSTER" och "HÖGER".

• Material och konstruktion

Alla material som används för att tillverka produkten och som kommer i kontakt med huden måste vara icke-fläckande och inte orsaka hudirritation, allergisk reaktion eller andra negativa effekter på hälsan. Enheten måste vara fri från vassa kanter för att anses säker att använda, och de angivna rengörings- och desinfektion metoderna bör inte orsaka skada eller försämring av hörselskyddet.

• Storlek och justerbarhet

Detta är testat för att säkerställa att hörselskydd är lämpliga för de huvudstorlekar som tillverkaren angett. Med EN 352-1:2002-kompatibla produkter bör du förvänta dig en bra passform.

• Kopp rotation

Hörselskydd mäts för att bedöma om kopparnas rotation är tillräcklig eller inte. Det måste finnas tillräckligt med rotation för att bäraren ska kunna justera enheten för att uppnå bästa passform.

• Kraft för pannband

Det ska inte finnas någon överdriven kraft på bärarens huvud.

• Kudd tryck

Det bör inte finnas något överdrivet tryck på bärarens huvud.

• Motståndskraft mot skador när den tappas

I detta test tappas hörselskyddsprodukten från en angiven höjd på en solid stålplåt. Om en del av produkten spricker eller går sönder kommer den att underkännas i testet.

• Förändring i pannbandets kraft 

Efter att testerna ovan har slutförts, utsätts pannbanden för böjning i 1000 cykler, innan de konditioneras i ett vattenbad vid 50°C under 24 timmar. När det är klart mäts pannbandets kraft en andra gång. En maximal avvikelse mellan de 2 mätningarna avgör om den går igenom.

• Motstånd mot läckage

 Detta är speciellt för hörselkåpor med vätskefyllda kuddar. En vertikal belastning på  28±1 N appliceras på dynan i 15 minuter och eventuellt läckage kommer att utgöra ett testfel.

• Tändbarhet

En stålstav uppvärmd till cirka 650°C appliceras på hörselskyddet. Om någon del antänds eller fortsätter att glöda efter att staven tagits bort kommer enheten att misslyckas i tändningstestet.

• Minsta dämpning

Minsta dämpningsvärde måste registreras för EN 352-1-kompatibla hörselkåpor. Detta är den lägsta ljudtrycksnivån som kan uppfattas av 16 testpersoner med och utan hörselskydd. Det är sedan möjligt att beräkna modellens prestanda utifrån dessa värden.

 

EN 352-2:2002 - Hörselskydd - Öronproppar

Den andra delen av EN352-standarderna, EN 352-2: 2002, specificerar konstruktions-, design-, prestanda- och märkningskraven för EN 352-kompatibla öronproppar. Detta inkluderar specifikation för ljuddämpning av öronproppar, mätt i enlighet med EN 24869-1.

 

Ergonomiska aspekter av öronpropparna behandlas genom att ta hänsyn till interaktionen mellan bäraren, enheten och, där det är möjligt, arbetsmiljön där enheten sannolikt kommer att användas.

 

Märkningarna för EN 352-2 får endast finnas på förpackningen; dessa inkluderar standardnummer, tillverkare och modellidentifikation. Utöver dessa märkningar bör förpackningen för EN 352-2 öronproppar även ange om de är engångs- eller återanvändningsbara, ha monteringsinstruktioner, inkludera den nominella storleken på formbara proppar (från 5-14 mm), och skräddarsydda öronproppar ska ha VÄNSTER / HÖGER differentiering.

 

Öronproppar är testade för många av egenskaperna enligt nedan:

• Storlek och justerbarhet
• Material och konstruktion
• Motståndskraft mot skador när den tappas
• Tändbarhet
• Minsta dämpning

Det finns dock några små skillnader mellan testmetoder i EN 352-2. Skräddarsydda öronproppar testas inte för storlek och justerbarhet, och med återanvändbara öronproppar bedöms den angivna rengörings- och desinfektionsmetoden för att säkerställa att den inte orsakar någon betydande förändring av den akustiska prestandan eller av material- och konstruktionsegenskaperna.

 

EN 352-3:2002 - Hörselskydd - Hörselkåpor fästa på en skyddshjälm

Det tredje avsnittet behandlar de specifika kraven för hörselkåpor på industriella skyddshjälmar. I EN 352-3 testas produkter för alla egenskaper som nämns i avsnittet EN 352-1, samt specifika testmetoder för hjälmmonterade hörselskydd.

 

De markeringar som ska finnas med på EN 352-3 hörselkåpor är standardnummer, tillverkare och modellbeteckning, samt orienteringsanvisning där så krävs t.ex. "TOPP" och/eller "VÄNSTER" och "HÖGER".

 

EN 352 Del 4 till 8

Från del 4 och framåt behandlar EN352-serien säkerhetskrav och testmetoder för ytterligare funktioner inbyggda i hörselskydd. Ett exempel på detta är en "nivåberoende" funktion, som täcks av EN 352-7. Nivåberoende öronproppar är designade för att ge återställande av externa ljud, samtidigt som de ger dämpning av ljud vid höga ljudtrycksnivåer. Andra ytterligare funktioner inkluderar aktiv brusreducering och ljudkommunikation.

 

Du kan se hela listan över ytterligare hörselskyddsfunktioner som täcks av EN 352 nedan:

 

 EN 352-4:2001 - Hearing protectors - Level dependent ear muffs 

• EN 352-5:2002 - Hearing protectors - Active noise reduction ear muffs 
• EN 352-6:2002 - Hearing protectors - Ear muffs with electrical audio input
• EN 352-7:2002 - Hearing protectors - Level dependent ear plugs
• EN 352-8:2008 - Hearing protectors - Entertainment audio ear muffs

Hur väljer man hörselskydd

När du letar efter lämpliga hörselskydd, se upp för EN 352-märkningarna. EN 352-certifieringen säkerställer att de har testats i enlighet med europeiska standarder och därför har alla egenskaper som krävs för ett effektivt och pålitligt hörselskydd.

 

Innan ett beslut fattas måste du dock räkna ut den specifika medarbetarens dagliga eller veckovisa bullerexponering, mäta bullernivån för varje uppgift de ska utföra och hur mycket tid som läggs på uppgiften. Detta kan göras med en professionell decibelmätare (ljudnivåmätare)

 

Single Number Rating (SNR) krävs för att upprätthålla efterlevnad. Varje hörselskyddsprodukt kommer med ett SNR, och detta gör att du kan jämföra det skydd som olika produkter erbjuder för att du ska kunna fatta det bästa beslutet. Ju högre SNR-nivå, desto mer skydd ger produkten.

Här är de SNR:er som krävs för att förbli kompatibla vid olika ljudnivåer: